Svensk ordbok 2009, webbversion
verb förlitade förlitat
för·lit·ar●känna trygghet i sin förvissning
om att viss person e.d. kommer att handla rätt
komm.förlita sig på Gudvi får förlita oss på att upphittaren är ärlig○äv. med avs. på yttrande e.d.tro (på)
man ska inte förlita sig på ryktenförlita sig på ngn/ngt/SATSsedan ca 1630Subst.:förlitande