Svensk ordbok 2009, webbversion

förli´ta sig verb förlitade förlitat för·lit·ar●känna trygghet i sin förvissning om att viss person e.d. kommer att handla rätt komm.förlita sig på Gudvi får förlita oss på att upp­hittaren är ärlig○äv. med avs. på yttrande e.d.tro (på) man ska inte förlita sig på ryktenförlita sig på ngn/ngt/SATSsedan ca 1630Subst.:förlitande